Biobanken på Karolinska Institutet tar regelbundet emot blodprover från både fall och kontroller i EIMS-studien. På biobanken framrenas deoxiribonukleinsyraur (DNA) ur blodproverna som sedan fryses ner och förvaras inför kommande forskningsanalyser.

För att preparera fram DNA börjar man med att centrifugera rören. Vid centrifugeringen skiktar sig blodet så att det går att skilja ut röda blodkroppar längst ner, och plasman högst upp. Därefter alikvoteras plasman till separata provrör och blodpelleten som bildas sparas för framrening av DNA.

Nästa steg är att frysa in det framrenade DNA proverna. För att DNA ska behålla sin kvalité måste det frysas in mycket snabbt.

Proverna läggs i speciella frysar som håller en temperatur på -80°C. Om någon av frysarna skulle gå sönder eller ett strömavbrott inträffa finns det speciella reservbehållare att tillgå.

Efter alikvotering av plasman skapas en mängd små provrör per studiedeltagare. Detta ställer höga krav på sortering och markering av prover på labbet. En digital databas används för att kunna spåra varje enskilt prov och dess placering i frysarna för att underlätta detta arbete.

När det är dags att ta fram information ur DNA tas proverna upp ur frysarna och prepareras för DNA-analys.

Analyser på vilka genvarianter som kan påverka risken för att utveckla MS görs med hjälp av specialiserade dataprogram. Eftersom både gener och miljö spelar roll för insjuknande i MS kan forskarna inte meddela risken för en enskild individ, de fokuserar på att utröna vilka miljö- och genetiska faktorer påverkar risken av att utveckla MS på en populationsnivå.